spirometri.se

Reversibilitetstest
2009-04-21 11:16

Ett reversibilitetstest går ut på att försöka reversera eventuell sammandragning av den glatta muskulaturen i luftvägarnas väggar. Genom att ge ß2-agonist i inhalationsform kan man alltså försöka få svar på frågan "Finns det just nu en glattmuskelkontraktion som är av den grad att relaxation och därmed högre FEV1 signalerar diagnosen astma".

Som test för astma är alltså sensitiviteten låg (många falskt negativa) vid lindrig astma eller astma i lugnt skede. Alternativt kan frågeställningen vara: "Kan denna obstruktiva flödevolymkurva normaliseras efter ß2-inhalation. Om inte så måste det rör sig om en kronisk obstruktivitet".

Praktiskt genomförs först en registrering av flöde/volymkurvan (minst 2-3 mätningar). Efter detta andas patienten in läkemedel (vanligtvis terbutalis eller salbutamol, båda s.k. ß2-agonister) med pulverinhalator eller nebulisator. Efter detta väntar man 10-15 min för att sedan återigen registrera en flöde/volymkurva. Det finns få vettiga riktlinjer när det gäller hur stor dosen skall vara. Ibland anger man hur mycket av läkemedlet man tillför nebulisatorn, men inte vilken nebulisator som skall användas. I praktiken handlar det om en dos som ofta leder till lätta biverkningar, vilka blir ett slags kvitto på att man gett en relativt hög dos. På barn ger man ofta dubbla "rescue-dosen" dvs den dos som barnet ordinerats att ta vid besvär ges dubbelt vid undersökningen.

Det finns två modeller för tolkningen att ta hänsyn till. När man vill ha svar på om patienten har astma använder man oftast en gräns på 12% - om FEV1 ökar 12% eller mer (dock minst 200mL) efter inhalation så finns en reversibilitet som talar för astma. En annan modell som vi dock ofta glömmer är vad som står i GOLD-kriterierna. Där kan man läsa att diagnosen KOL ställs vid exponering för riskfaktorer och påvisande av obstriktivitet som inte är HELT reversibel. 

Om man alltså har en kraftigt obstruktiv kurva där FEV1 ökar 15% efter inhalation, men inte blir normal, så har man definitionsmässigt ställd diagnosen KOL. Astma kan förstås fortfarande trolig, men definitionsmässigt så är vi alltså "säkra" på KOL-diagnosen. Riktigt så fyrkantig är sällan verkligheten, men det är viktigt att inte glömma bort denna aspekt på reversibilitetstesten. Konsekvensen om man gör det är ju att det finns risk att överdiagnosticera astma och underdiagnosticera KOL. Det kan vara värt att nämna att syn på KOL ligger väldigt nära fysiologin. Det synsättet innebär att om långvarig underbehandlad astma ger en obstruktivitet som inte är helt reversibel så är ju även detta en Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. Detta kan och bör diskuteras, så att vi förstår varandra lite bättre när vi talar om KOL.